Nås socken i Vansbro kommun har ett mål som innehåller en del motstånd mot standardsvenska element och har bevarat en hel del ålderdomligheter, vissa gemensamma med övre västerdalsmål. I starkt utdöende.
Lyssna på nåsmålet
Känner du till Mormors katt?
Här kan du lyssna på inledningen till berättelsen om Morrmors Pittê – mormors katt. Du kan också följa med i texten och i den svenska översättningen.
Den kommer från en översättning från älvdalska av Rut Puck Olssons Mumunes Masse, en barnbok på älvdalska utgiven 1987. Denna bok finns idag översatt till mer än 40 svenska dialekter eller lokalspråk, och fler är på gång!
Inspelningen och texten nedan har hämtats från en CD som utgivits av Stockholms universitet.
”Hôss, hôrrênn kravil”, sa Morrmo fôsst gånnjên o såg kattn.
Hä va enn môrrgo strâss ätt jul. Hä va utgåle kâllt, rent sviut, ô ä add snjögâ ômm nâtta.
Morrmo va på väg ut ätt ve, ô ä va då o fekk si enn sô ohâsskle magêr katt
sômm satt utå hârrbrästrappên. Hä va hânn o kâll fôr ”kraviln”.
Kattn kokkst på gumma sômm kamm gåêndês ivir gåln. Hânn tä??kt: ”E o farlen, tro?
Hä e nog bässt pass sä!” Morrmo sätt frå sä vekôrrgân ô tog på tal ve kattn:
”Skânnt du kômm ina, sô je kânn klå dä? Fi sn0n, sô kâllt ä e! Fris du? E du hu??ru tro?”
Översättning:
” Men oj, oj, oj, vilken eländig stackare!” sade Mormor första gången hon såg Misse.
Det var en morgon strax efter jul. Det var väldigt kallt och det hade snöat under natten.
Mormor var på väg ut efter ved, och det var då hon fick se en förskräckligt mager katt,
som satt på härbresbron. Det var den hon kallade ”stackare”.
Katten tittade på gumman som kom gående över gården. Den tänkte: ”Är hon farlig tro?
Det är nog bäst att passa sig!” Mormor ställde från sig vedkorgen och började tala med Misse:
”Ska du inte komma hit så att jag får klia dig? Usch så kallt det är! Fryser du inte? Är du hungrig tro?”