Orsa socken utgör också Orsa kommun.
Orsamålet anses som det mål som är mest enhetligt i Ovansiljan. I Skattunge kapellag kan man höra vissa, smärre, variationer, men inget som inte är förståeligt för andra orsmålstalare. Orsamålet är ett av flera mål som talas av ett fåtal idag.
Orsamålet har så vitt känt ingen publicerad grammatik. Orsamålet är uppbyggt på samma sätt som älvdalskan.
Läs om Ossmolslag som arbetar med att bevara orsamålet
Orsamålets abc på Facebook
Lyssna på orsamålet
Här kan du lyssna på inledningen till berättelsen om Momos Måssä – mormors katt.
Du kan också följa med i texten och i den svenska översättningen.
Den kommer från en översättning från älvdalska av Rut Puck Olssons Mumunes Masse,
en barnbok på älvdalska utgiven 1987. Denna bok finns idag översatt till mer än 40 svenska dialekter eller lokalspråk, och fler är på gång.
Inspelningen och texten nedan har hämtats från en CD som utgivits av Stockholms universitet.
Momos Måssä upo ossmol
”Men oj, oj, oj, ukun eländin stackar!” sad Momo föst göndjön o såg Måssä.
E wa jen mörgon trast ettur jole. E wa räskli köllt ö e add snitt um note.
Momo wa o weg ajt ettur widn, ö e wa do o fick sjå jena färskretseli mågra kattu,
so såt uppå ärbresbrun. Ä wa onå o köllttä fär ”stackarn”.
Katta såg o kelindje sö kåm ö djick evur gardn. Å n tenktä: ”Ir o fallin, tro?
E nug best te pass si!” Momo stelld fro si widåkördjän ö bird o språka mi Måssä:
”Ska dun´nt kum jot sö i fo kläj di? Usch wa köllt e! Fros du´nt? I du ungrun kånstji?”
Översättning:
” Men oj, oj, oj, vilken eländig stackare!” sade Mormor första gången hon såg Misse.
Det var en morgon strax efter jul. Det var väldigt kallt och det hade snöat under natten.
Mormor var på väg ut efter ved, och det var då hon fick se en förskräckligt mager katt,
som satt på härbresbron. Det var den hon kallade ”stackare”.
Katten tittade på gumman som kom gående över gården. Den tänkte: ”Är hon farlig tro?
Det är nog bäst att passa sig!” Mormor ställde från sig vedkorgen och började tala med Misse:
”Ska du inte komma hit så att jag får klia dig? Usch så kallt det är! Fryser du inte? Är du hungrig tro?”
Orsamålet – Litteraturtips
C. E. Sernander, v. pastor, har en ordlista med orsamålsord i Dalarnes Fornminnesförenings årsskrift 1867
Johannes Boëthius: ”Sägner mm från Orsa”. Dalarnas fornminnesförening 1914.
”Orsamålet” av Johannes Boëthius i ”Svenska landsmål och svenskt folkliv”
Tidskrift utgiven av J. A. Lundell. H. 4, 1922 (Häfte 156 från början).
”Orsamålet i Dalarna” av Johannes Boëthius i ”Svenska landsmål och svenskt folkliv”
Tidskrift utgiven av J. A. Lundell, H. 1, 1925 (Häfte 166 från början).
”Orsamålet i Dalarna, Ljudlära” Akademisk avhandling av Johannes Boëthius 1926
”Orsamålet och Dalrunorna” av Johannes Boëthius med bearbetning av Stig Björklund.
I ”Orsa, En sockenbeskrivning”, utgiven av Orsa jordägande socknemän, del III sid 615 – 638, Utgiven 1957
C G Färje m. fl: ”Floran i Orsa”. Utgiven 1973 av Orsa socken. Dialektala växtnamn finns.
”E wa jen göngg“. Berättelser från seklets början.
Uppsatser och dikter i olika ämnen, med svensk översättning. Utgiven 1980 av Ossmolslag.
”Momos måssä” och ”Mer um måssån” Sagoböcker för barn.
Ursprungligen skrivna av Rut Puck Olsson på älvdalska, men översatta till orsamål. 1988, 1993.
Jemt Hans Jonsson: ”Måj embigd” Dikter på orsamål.
Jemt Hans Jonsson: ”Bibelwörd o ossmol” Bibeltexter på orsamål. 1966
Ernst Grandell: ”Gosär åv Ensta” Dikter på orsamål. 1973.
Karin Linnerborn: ”Söne wart e” Dikter på orsamål.
”Ossfok sö sjungged ö glämed” Visor och berättelser av en rad medarbetare, utgiven av Per Lindvall 1976
Orsa Skoltidning har haft en hel del orsamålsinslag, fram till nedläggningen 1985.
”Dö Tomtkalln wart sinnt” Barnbok av Bitte Nohrin Jernberg 2003
Orsaord- en orsamålsordbok, utökad och omarbetad 2013. Karin Ohlsén och Eva Olander.
