Älvdalen socken ligger i Älvdalens kommun, dit även Idre och Särna socknar hör. Idre och Särna utgör ett helt eget dialektområde i Dalarna, närmast befryndat med härjedalska och norska målfören. Älvdalskan anses som det ålderdomligaste av Sveriges mål. Den uppvisar många likheter med isländskan, även om de sinsemellan inte är förståbara annat än till vissa, mindre delar.
Älvdalskan förstås någorlunda bra inom Ovansiljan, särskilt då i Våmhus, Moras norra byar och i Orsa, medan den utanför Ovansiljan anses av de flesta som obegriplig. Älvdalsmålet har en stark, egen identitet, vilket gör att det är i högsta grad levande.
Lyssna på älvdalskan
Känner du till Mormors katt?
Här kan du lyssna på inledningen till berättelsen om Mumunes Masse – mormors katt. Du kan också följa med i texten och i den svenska översättningen.
Den kommer från Rut Puck Olssons barnbok på älvdalska utgiven 1987. Denna bok finns idag översatt till mer än 40 svenska dialekter eller lokalspråk, och fler är på gång!
Inspelningen och texten nedan har hämtats från en CD som utgivits av Stockholms universitet.
” Men ua, ukin wask!” sagd Mumun fuäst gandsin o såg Masse.
E war ien morgun, strax etter juäle. E war ljuät-kollt og er add snier um note.
Mumun war o weg aut etter widn, og e war do o fick sjå ien ljuät-magran katt,
so såt uppo baurs-tinnum. E war an o kold fer ”wastsin”.
Mass kuäged o o dar kellindse, so kam fnallendes yvyr gardn. An tajnkt: ”Ir å farlin, truä?
Ed ir fel best pass sig!” Mumun stelld fro sig widokordsin og byrd o glåmå min Masse:
”Al du it kum juät, so ig når ar klå dig? Ua, ur kollt er ir! Frjuäs du it? Eld ir du ungrun kastsi?”
Översättning:
” Men oj, oj, oj, vilken eländig stackare!” sade Mormor första gången hon såg Misse.
Det var en morgon strax efter jul. Det var väldigt kallt och det hade snöat under natten.
Mormor var på väg ut efter ved, och det var då hon fick se en förskräckligt mager katt,
som satt på härbresbron. Det var den hon kallade ”stackare”.
Katten tittade på gumman som kom gående över gården. Den tänkte: ”Är hon farlig tro?
Det är nog bäst att passa sig!” Mormor ställde från sig vedkorgen och började tala med Misse:
”Ska du inte komma hit så att jag får klia dig? Usch så kallt det är! Fryser du inte? Är du hungrig tro?”
Älvdalskan – Litteraturtips
Skanswaktn är en tidskrift som kommit ut i många år. Där brukar älvdalsmålet blomma ofta.
1909. Lars Levander
Älvdalsmålet i Dalarna. Svenska Landsmål ock Svenskt Folkliv 1909, H. 2. Häfte 105 från början.
1925, 1928 Lars Levander
Dalmålet. Beskrivning och historia, del 1 och 2.
1956. Stig Björklund
Älvdalsmålet i Andreas Johannis Prytz´ Comedia om Konung Gustaf then första 1622.
I Svenska Landsmål 1956.
1958. Stig Björklund
Gammalt och nytt i Älvdalsmålet. I Älvdalens sockens historia 5, utgiven av Severin Solders.
1958. C.G. Färje
Älvdalens flora. Lokala benämningar långt bak i boken.
1978. Bengt Pamp
Svenska dialekter.
1985. Hjalmar Larsson
Kunundsin kumb. Lesubuok o dalska.
1986. Lars Steensland
Liten älvdalsk-svensk och svensk-älvdalsk ordbok.
1987 – Rut Puck Olsson
Mumunes Masse och Mier um Masse. Barnböcker på älvdalska.
1989. Lars Steensland
Juanneswaundsjila. Johannesevangeliet på älvdalska.
1990. Lars Steensland
Är älvdalskan ett språk eller en dialekt – och vad spelar det egentligen för roll?
Acta Univeritatis Stockholmiensis. Studier i modern språkvetenskap, vol 9, Stockholm 1990, sid 216 – 222.
1997. John Helgander
En klassisk artikel i ny belysning. Lars Levanders »I vad mån kan ett bymål kallas enhetligt?
(Undersökning rörande Åsenmålet i Älvdalen)» I: Reinhammar, M. (red.), Nordiska dialekt-studier.
Föredrag vid Femte nordiska dialektologkonferensen. Sigtuna 17-21 augusti 1994.
(Skrifter utgivna av Språk- och folkminnesinstitutet genom dialektenheten i Uppsala. Ser. A:27.)
Uppsala. S. 145-154.
1999. Björn Rehnström
Sju daer min Rod. Ien brindkåv fro Övdalim. ISBN 91-973660-0-5
2000. Kerstin Ekman
Rattsjin. Översättning till älvdalska av boken ”Hunden”. ISBN 91-973791-5-8
2000. John Helgander
Älvdalsmål i förändring: den tonande dentala frikativan (dh) och dess ersättare.
I: Folkmåls-studier 39. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi. Helsingfors. S. 169-188.
2000. Lars Steensland
”Älvdalska” i boken Världens språk – en typologisk och geografisk översikt
(redigerad av Karina Vamling och Jan-Olof Svantesson), Institutionen för lingvistik,
Lunds universitet [2000], s 361–375. I en upplaga daterad 061019 kom samma artikel på sid 422 – 436.
Artikeln hade där rubriken: 35. Älvdalska
2005. John Helgander
Komplexitet, förenkling och utjämning – några tankar kring förändringar i nutida älvdalsmål.
I: Melander, B. et al (red.), Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen.
(Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 67.) Uppsala. S. 110-122.
2005. John Helgander
Älvdalsmål i förändring – några reflektioner kring en fallstudie.
Tillgänglig via www.nordiska.uu.se/konferenser/ tidigarekonferenser/
Första konferensen om älvdalska/konferensrapport och konferensbidrag.
2006. Lars Steensland
War åvå dier ferid? Kan erhållas från Ulum Dalska.
Under arbete: John Helgander
Med modern älvdalska i blickfånget: talat och skrivet språk – standard och divergerande normer
2010. Bengt Åkerberg
Älvdalsk Grammatik. Under medverkan av Gunnar Nyström. (608 sidor) Kan erhållas från Ulum Dalska.
Bengt Åkerberg
Att skriva älvdalska. Kan erhållas från Ulum Dalska.
2010. Lars Steensland. Älvdalsk ordbok
2017. Frost Anders dagbok. Åkerberg, Elfquist, Westerling
Länkar
dt.se Lars Steensland Matteusevangeliet
Älvdalsk grammatik
Älvdalsk ordbok på nätet